Digitala läsinterventioner – Vilka alternativ finns?
Medverkat i
Internet och relaterad teknik visar sig vara användbara plattformar för interventioner vid lässvårigheter. Här är dina bästa alternativ och resurser.
Lärstrategier och undervisningsmetoder utvecklas ständigt, och sättet att handleda och föreläsa idag är långt ifrån vad många av oss var vana vid förr. Tack vare internet och digitala enheter är även de yngsta generationerna mer än bekväma med att kliva in i det digitala klassrummet.
Men ett problem kvarstår och verkar vara en av de största utmaningarna inom läsforskningen — unga elever är ofta inte intresserade av att läsa, och många av dem har lässvårigheter också. Men tack vare tillgången till olika smarta enheter, internets allestädes närvaro och elevernas vilja att använda olika appar, kan vi vända oss till online-läsinstruktioner och interventionsstrategier för att hjälpa eleverna att bygga läsförståelse och förvärva läskunnighet som är lämplig för deras årskurs.
Hur man hjälper kämpande läsare att förbättra sina läsfärdigheter med digitala läsinterventioner
Varje läsare är unik, och vi närmar oss texter på olika sätt. Detsamma gäller för dem som har svårigheter med läsning eller inlärningssvårigheter. Det betyder att den idealiska metoden för digitala läsinterventioner kommer att variera från fall till fall. Men digitala läskunnighetsinterventioner kan hjälpa praktiskt taget alla och tillgodose de flesta elevers behov genom att:
- Erbjuda personlig handledning och feedback: Instruktören måste använda sina färdigheter för att bedöma elevens behov och anpassa sitt program baserat på varje individs styrkor och läsförmåga.
- Använda sig av multisensoriska, interaktiva verktyg: Att lära sig genom lek är roligt, särskilt om det handlar om yngre elever. Att ge dem interaktiva spel som ordquiz och pussel kommer att göra deras upplevelse mer produktiv och rolig.
- Säkerställa tillräcklig textvariation vid tillhandahållande av läsmaterial: Att läsa samma typ av material är tråkigt, oavsett vilken läsnivå vi befinner oss på, och tristess hindrar läsflyt och gör läsinstruktioner fruktlösa. Klassläraren måste blanda och ge, och förse eleverna med en variation av läsmaterial.
- Följa elevens framsteg: Huvudsyftet med läsinterventioner är att låta eleven förvärva förståelsefärdigheter, och eftersom alla lässtrategier måste vara forskningsbaserade, kommer att följa elevens framsteg att låta läraren justera sin metod på lämpligt sätt.
De 5 interventionsstrategierna
En bra instruktör begränsas endast av sin fantasi. Om du ansvarar för att undervisa i läsförståelse, fonologisk medvetenhet och fonetik, finns det otaliga interventionsstrategier du kan förlita dig på för att hjälpa dina elever och uppmuntra självständig läsning i framtiden. Om du är i behov av inspiration, har vi våra fem bästa val nedan.
Lyssna på ljudtexter
Ljudtexter är ett fantastiskt verktyg som låter eleverna få tillgång till och njuta av texter på ett alternativt sätt, det vill säga utan att förlita sig på traditionella läsmetoder. Eftersom lyssnande och läsförståelse går hand i hand, kommer lyssnande på till exempel ljudböcker att avsevärt förbättra deras läsfärdigheter.
Om du vill att dina elever ska förbättra sitt flyt och sina avkodningsfärdigheter, se till att du kollar in Speechify, den bästa onlineplattformen för ljudböcker som drivs av samma team bakom text-till-tal-verktyget med samma namn. Appen utvecklades specifikt för dem med dyslexi och andra lässvårigheter i åtanke, så den kommer att vara till stor hjälp i ditt klassrum.
Använda spel
Som vi har sagt, att spela är roligt. Att göra undervisningen mer lekfull och inkludera interaktiva element som bräd- och videospel kommer att göra dina lektioner roligare och därmed mer givande. Du kan till och med dela ut priser till elever som når ett visst mål.
Använda text-till-tal-program
Text-till-tal-verktyg är ett fantastiskt tillskott till varje lärares verktygslåda. Appar som Speechify stödjer flera språk och erbjuder mycket anpassning, vilket kan ge stor variation till muntliga läslektioner. För att inte tala om att de fungerar med alla textformat, så du kan till och med omvandla tryckt text till ljudfiler.
Förvandla traditionella läshjälpmedel till digitala hjälpmedel
Du är förmodligen medveten om och har använt flashcards och liknande undervisningsverktyg tidigare. Det finns ingen anledning att inte fortsätta med det digitalt. Att använda flashcards med nya ord och definitioner kan hjälpa till att bygga och behålla ordförråd, samt underlätta ordigenkänning och differentiering.
Uppmuntra till online-diskussion
Om du arbetar med små grupper kan det vara en bra idé att skapa digitala diskussionsplattformar och be dina elever att dela sina tankar och åsikter om de texter ni går igenom. Gemensam diskussion bygger förtroende, men det uppmuntrar också till språkbruk och ordstudier, vilket är avgörande i de tidiga lässteget.
Vad är skillnaden mellan en Tier 1, Tier 2 och Tier 3 intervention
När du tittar på digitala läsinterventionsprogram och specialundervisning, kommer du sannolikt att stöta på olika nivåer av intervention. De är liknande, och de handlar alla om en sak: att öka läskompetensen. Men de skiljer sig i tillämpning och intensitet.
- Tier 1: Dessa interventioner är den grundläggande typen av stöd som kan ges till alla elever, och de används vanligtvis i klassrummet. De fokuserar på enkla men tydliga instruktioner, läsuppgifter och nivåanpassade läsmaterial.
- Tier 2: Dessa interventioner används vanligtvis i en-till-en-sessioner med elever som riskerar att hamna efter sina kamrater. Instruktören fokuserar vanligtvis på interaktion med eleven, tilldelar extra läsövningar och lär ut ordbildsläsning, avkodning, sammanfattning, etc.
- Tier 3: Dessa interventioner är intensiva. Det betyder att de vanligtvis är reserverade för elever med allvarligt nedsatta läsfärdigheter och de som inte kan förlita sig på bara Tier 1 och 2-program för att nå önskade läskunnighetsnivåer.
Vilka läsinterventionsprogram är mest effektiva?
De mest effektiva läsinterventionsprogrammen är de som är byggda utifrån elevens styrkor och svagheter. Det finns dock fortfarande några metoder som har visat sig vara effektiva för att vägleda elever till ökad läskompetens, både individuellt och med smågruppsinstruktioner.
- Orton-Gillingham: Detta är förmodligen det mest kända och mest effektiva tillvägagångssättet. Det fokuserar på multisensoriska aktiviteter som lär ut bokstav-ljud-korrespondenser, stavning och ordavkodning.
- Reading Recovery: Detta är ett program för yngre elever, och det bygger på individuella sessioner för att förbättra läsfärdigheter.
- Evidensbaserad läsinstruktion (EBRI): Detta är ett utmärkt program för mellanstadieelever, det vill säga de i årskurs 4–8. Det lär ut ordförråd, avkodning och allmänna språkförståelsefärdigheter.
Cliff Weitzman
Cliff Weitzman är en förespråkare för dyslexi och VD samt grundare av Speechify, världens främsta app för text-till-tal, med över 100 000 femstjärniga recensioner och förstaplats i App Store i kategorin Nyheter & Tidskrifter. År 2017 blev Weitzman utsedd till Forbes 30 under 30-lista för sitt arbete med att göra internet mer tillgängligt för personer med inlärningssvårigheter. Cliff Weitzman har blivit uppmärksammad i EdSurge, Inc., PC Mag, Entrepreneur, Mashable, bland andra ledande medier.