5 kreativa sätt att bäst stödja neurodiversitet i klassrummet

Det finns en mängd olika text-till-tal-appar som du kan använda online. En sökning på Google ger dig hundratals resultat, men vi har valt ut de 5 bästa.

Att utbilda våra barn är kanske en av de viktigaste uppgifterna i den moderna världen. Barnen är vår framtid, och dagens elever har behov som går långt utöver vad ett vanligt klassrum kan erbjuda. Lärare behöver ta proaktiva steg för att förstå några grundläggande principer inom neurovetenskap och hur de förändrar sättet vi närmar oss utbildning och mental hälsa.

En ledande figur inom konceptet neurodiversitet i utbildning är Thomas Armstrong, Ph.D., författare till Awakening Genius in the Classroom och verkställande direktör för American Institute for Learning and Human Development. I sin bok säger han att lärare bör hjälpa barn att "hitta sin inre genialitet och stödja dem i att vägleda den in i vägar som kan leda till personlig uppfyllelse och till nytta för dem omkring dem." Detta tillvägagångssätt omfamnar kreativitet, vilket Armstrong säger att barn har i överflöd eftersom de inte har utsatts för "samhällets konventionella attityder."

Här är 5 sätt att stödja neurodiversitet i klassrummet på sätt som låter kreativiteten blomstra och vilka verktyg lärare kan använda för att komplettera sina lektionsplaner och göra utbildning tillgänglig för barn med många olika inlärningsstilar.

1. Upprätthåll ett psykologiskt säkert klassrum

Barn med autism, ADHD, dyslexi, intellektuella funktionsnedsättningar, inlärningssvårigheter och andra särskilda behov bearbetar information om världen omkring dem annorlunda än neurotypiska personer. För att barn ska känna sig psykologiskt trygga i en lärmiljö behöver de känna följande fyra saker:

• Känna sig inkluderade i gruppen
• Känna sig fysiskt och mentalt trygga att lära sig ny information
• Känna sig trygga nog att ta risken att bidra med sina idéer till gruppen
• Känna sig trygga och stärkta nog att ifrågasätta status quo som inte är meningsfulla

Oavsett om eleverna i ditt klassrum har en IEP som kräver specifika anpassningar eller inte, kan du hjälpa barn att utveckla framgångsrika inlärningsstrategier genom att skapa en trygg plats för deras fysiska, mentala och psykologiska välbefinnande. Här är några sätt att göra det:

• Ge eleverna flera sätt att ta till sig den information som lärs ut. Vissa barn kanske föredrar att läsa tyst, medan andra behöver praktisk erfarenhet och ytterligare andra är auditiva inlärare och lär sig bäst när någon talar om ett ämne eller läser en text för dem. Till exempel, om du har en uppsättning böcker att läsa i ditt klassrum, ladda upp dem till ett text-till-tal-program som Speechify så att elever som vill eller behöver lyssna på dem kan få tillgång till innehållet utan att behöva be om en anpassning, vilket kan vara pinsamt för neurodivergenta elever.
• Var uppmärksam på ditt kroppsspråk när du undervisar. Ditt kroppsspråk bör förmedla att du aktivt lyssnar på dina elever och att de är inkluderade och accepterade i klassrummet. Se till att dina elever förstår att de befinner sig i en miljö där det är välkommet och uppmuntrat att ställa frågor och lära sig nya saker.
• Lär äldre elever strategier för självförespråkande. Elever som är tillräckligt gamla för att förstå sina inlärningsskillnader kan förespråka för sig själva och vad de behöver för att lyckas både i ett anpassat klassrum och ett vanligt klassrum. Elever i högstadiet, gymnasiet och vidare kan experimentera med olika anpassningar för att lära sig vad som fungerar bäst för dem och sedan begära dessa i sina utbildningsmiljöer.
• Låt eleverna veta vad de kan förvänta sig och var konsekvent med klassrumsregler. Barn, särskilt de som är neurodivergenta, trivs med struktur och organisation i sina scheman. Rutiner fungerar bra för barn och dina elever kan blomstra när du upprätthåller ett konsekvent schema och låter eleverna veta vad dina förväntningar på dem i klassrummet är och vilka konsekvenser de kan möta om de inte följer klassens regler. Eleverna ska inte behöva frukta att de kommer att pekas ut, bli retade, förödmjukade, straffade eller marginaliserade i sin utbildningsmiljö.
• Fråga eleverna vad som kan hjälpa. Om du märker en elev som kämpar, kan du fråga dem om idéer för anpassningar som kanske fungerar bättre för dem än andra. Låt eleverna veta att om de har en idé för en lösning som du ännu inte har erbjudit, har de friheten att komma med idéer för nya verktyg och resurser som de tror kan hjälpa till dig för övervägande.

2. Presentera lektioner i små delar

Även om neurodivergenta barn är mycket begåvade, gör deras skillnader i hjärnstruktur och kemi ofta att de har svårt att fokusera på ett enda ämne under en längre tid. Istället för att avfärda dessa elever som svåra eller problematiska, kan lärare hjälpa dem genom att presentera lektionsplaner i mindre, mer lättsmälta delar.

Du kan också skapa dynamiska aktiviteter som hjälper eleverna att förstå olika koncept på olika sätt, som rollspel, regelbundna klassrumsdebatter, spelifierade prov och tester, och andra kreativa sätt att lära sig utbildningsmaterial.

3. Variera dina undervisningsstrategier

Ett bra sätt att hålla intresset hos neurodivergenta elever i ditt klassrum är att variera dina undervisningsstrategier. Du kan använda olika strategier för att lära ut samma material så att elever med olika inlärningsstilar kan ta till sig samma material. Du kan skapa anpassade lektionsplaner för elever som är autistiska, dyslektiska eller har ADHD och andra inlärningssvårigheter, så att varje elev får grundläggande utbildning i ett format de lätt kan förstå.

Några resurser som kan hjälpa lärare att utveckla neurodiversitetsvänliga klassrum listas nedan.

• The Association for Supervision and Curriculum Development (ASCD). ASCD är en ideell organisation som tillhandahåller resurser och stöd till lärare för att främja utbildningskvalitet.
• Teachers Pay Teachers. TPT är en digital marknadsplats där lärare kan sälja, köpa och ladda ner original och skräddarsydda utbildningsmaterial.
• Speechify Text-to-Speech App. Text-till-tal, eller TTS, hjälper dyslektiska och andra neurodivergenta elever att läsa text snabbt och utan fel. Som både en app och en webbläsartillägg, kan den användas på nästan vilken enhet som helst med internetanslutning.
• The Neurodiverse Classroom av Victoria Honeybourne. Denna bok är en omfattande tryckt resurs för lärare som vill lära sig om de olika inlärningsstrategier som både neurotypiska och neurodivergenta barn har och hur man möter dem i klassrummet.
• Neurodiversity Celebration Week. NCW håller en årlig veckolång firande av neurodiversitet och tillhandahåller en mängd digitala resurser till lärare, inklusive lektionsplaner, bedömningar, utskrifter och mer.

4. Känn till dina elevers styrkor och svagheter

Att förstå dina elevers styrkor, svagheter och neurologiska skillnader är en kritisk del av att skapa en säker specialpedagogisk miljö som möter de olika behoven hos både neurotypiska och neurodivergenta elever. Till exempel kan autistiska personer uppvisa brist på sociala färdigheter både i skolan och livet men vara extremt intelligenta och bra på problemlösning. Dyslektiska barn kan ha svårt att läsa text men kan annars vara snabba inlärare.

Neurodivergenta barn känner ofta att de på grund av sina naturliga svagheter inte är tillräckligt bra eller skickliga för att hänga med resten av klassen. Men sanningen är att varje barn har sina egna styrkor och svagheter, oavsett om de är neurotypiska eller inte. När lärare skapar en miljö som tillåter elever att utmärka sig i det de är bra på, kan barnen få tillräckligt med självförtroende för att ta sig an saker de kanske inte är lika bra på.

5. Ha höga förväntningar på alla elever

Lärare kan hjälpa elever bäst genom att ha höga förväntningar på var och en av dem. Trots deras inlärningsskillnader är både neurotypiska och neurodivergenta elever kapabla att utmärka sig inom sina egna begränsningar. Även om barn har svagheter som du har erkänt, har du det extra ansvaret att ge eleverna berikning för deras styrkor. Att tro att dina elever kan uppnå stora saker oavsett vilka inlärningssvårigheter de kan möta är en kritisk del av att hjälpa barn att faktiskt ta steget.

Sätt individuella mål för elever som är rimligt uppnåeliga inom de begränsningar de kan ha. Idealiskt sett, sikta på mål i den övre delen av elevens förmågor, men var försiktig så att du inte sätter dem för högt. Förväntningar som är orimliga tenderar att få barn att bli frustrerade och känna sig besegrade eftersom de, oavsett vad de gör, inte verkar kunna utmärka sig.

Slutliga tankar om neurodiversitet i klassrummet

Att omvandla ett vanligt klassrum till en neurodivers lärandemiljö är ett utmärkt sätt att nå alla barn. När barn känner sig trygga nog att utforska lärandeprocessen för att hitta vad som fungerar och inte fungerar för dem, utvecklar de de färdigheter som behövs för att fortsätta lära sig genom hela livet. Elever kan utveckla sina styrkor och arbeta med sina svagheter på meningsfulla sätt som verkligen gör skillnad, istället för att bara memorera information och prestera bra på prov eller tentor.

Att undervisa autistiska personer, individer med ADHD, och andra neurodiversa elever kan vara mycket givande när lärare anstränger sig för att hjälpa eleverna att nå sina personliga bästa. Genom att ta hänsyn till de neurologiska skillnaderna mellan olika elever och tillämpa konceptet neurodiversitet i klassrummet, kan lärare skapa utbildningsmiljöer där alla barn har förmågan och möjligheten att lyckas akademiskt, emotionellt och mentalt oavsett eventuella intellektuella funktionsnedsättningar, psykiska hälsotillstånd eller andra särskilda behov de kan ha.